Magnus Muhrén berättar om utbrändhet i ny bok - läs utdrag

Magnus Muhrén berättar om utbrändhet i ny bok - läs utdrag

Magnus Muhrén har under 2018 varit skjukskriven för utmattningsdepression. I boken “På andra sidan väggen - en reportagebok om utbrändhet inom elitidrotten” av Axel Smith berättar han om hur problemen funnits under en mycket lång tid.

I samarbete med Parus förlag bjuder vi här på ett utdrag ur kapitlet om Magnus Muhrén.
Vill du läsa mer kan du använda en rabattkod för att beställa boken. Koden hittar du längst ner i artikeln.

Utdrag ur Magnus Muhréns kapitel ”Världsbäst på planen” i boken ”På andra sidan väggen – en reportagebok om utbrändhet inom elitidrotten” skriven av Axel Smith.

Vid bandy-VM 2005 korades Magnus Muhrén till världens bästa spelare. När säsongen var över blev han utsedd till årets man i svensk bandy för fjärde året på rad. Han stänkte in mål i såväl Elitserien som landslaget.

Vad folk inte visste var hur lite energi han hade utanför planen. Med skridskorna påsnörade klarade han av att vara bandyspelaren Muhrén, stänga ute världen runt omkring och fokusera på nuet. Bandyn var ett andningshål från tillvaron, men resten av dygnet mådde han dåligt.

Även som en av världens bästa spelare var inte lönen särskilt hög och för att säkra familjens ekonomi höll Magnus på med flera andra projekt. Han jobbade som marknadsansvarig på klubben, men mer krävande var att resa runt i Europa och marknadsföra telefonitjänster. Hans sambo sa att han var tvungen att trappa ner, de hade två små barn hemma, men Magnus var envis och fortsatte tills han mådde så dåligt att det inte längre gick.

– Det började 2004. Jag mådde dåligt varenda morgon när jag åkte hemifrån. Jag ville inte iväg, tårarna rann och jag hade dåligt samvete över att jag var borta från familjen. Då började jag trappa ner och avvecklade min egen verksamhet. När det inte blev bättre slutade jag också på kansliet och spelade bara bandy. Men den inre stressen försvann inte. Jag var slut i skallen och ville inte ha något folk i närheten.

Under 2005 tackade Magnus nej till landslaget och fick ett kontrakt i Ryssland. Lönen var högre – han fick runt 200 000 dollar per säsong – och det blev en möjlighet att komma bort. Någon vecka innan han ska åka över är han på Kolmården tillsammans med familjen.

– Jag sitter i bilen och är på väg in bland djuren när det svartnar för ögonen och jag får tunnelseende. Efter det rasade allt. Jag gick till läkare och fick antidepressiva mediciner som jag tog i ett par år, men det var en panikåtgärd. Jag tog egentligen aldrig tag i problemet. Eller – jag har alltid varit en grubblare och läst mycket själv, böcker om personlig utveckling hit och personlig utveckling dit. Och jag tänkte att det här kommer jag att klara själv. Men det blev aldrig bättre. Man hamnar i ett grått stadium i hjärnan och den funkar inte som det ska.

Försäsongen i Ryssland gick bra, men strax innan seriestart fick han diskbråck. När han var redo för comeback blev han träffad av en boll i ögat och hade svårt att se i två veckor. Kroppen var sargad och utan att få tillräckligt med tid för att återhämta sig efter skadorna tog det flera år innan han var tillbaka i full fysisk form. Få anade att han också var utbränd. Vissa dagar kom han nästan inte ur sängen.

– Bandyn var en tillflyktsort. När man är ute på isen och kroppen börjar röra på sig fick jag utlopp. Att röra på sig är meditativt. Någonstans tror jag att idrotten var viktig. När jag väl spelade och tävlade hade jag aldrig problem. Det här var ju under mina bästa år. Men det hängde ihop med att jag pressade mig själv för hårt och inte la tillräckligt med tid på rehabilitering.

– Precis som med överträning blir man aldrig riktigt sig själv igen. Jag är känsligare för stress och kan tycka att jag blivit sämre på att hantera känslor. Tidigare såg jag aldrig något problem när det gick emot, men nu blir det jobbigt när det inte går som det ska.

– Energinivån blir heller aldrig densamma. När jag slutade som 39-åring var jag på en nivå där jag kunnat spelat flera år till och varit jävligt bra, men energin hade tagit slut. Det kostade så mycket att ta ut allt på isen, rent fysiskt. Precis som med träning måste man vila. Om man bara tränar, tränar och tränar blir det som för Per Elofsson. Man går fysiskt in i väggen. Egentligen är det också det som händer mentalt. Vi pushar oss på jobbet och med familjen. I min värld handlar det inte om att jag jobbade för hårt under ett år utan under mycket längre tid.

Vill du läsa mer? Du kan beställa boken här. Använd rabattkoden väggen i kassan. Den gäller till 31 december och ger 30 kronor rabatt.

Erik Ivarsson: "Vi måste spela på alla som finns på banan för att kunna vara med och utmana i år"

Erik Ivarsson: "Vi måste spela på alla som finns på banan för att kunna vara med och utmana i år"

Åby/Tjureda värvar rysk anfallare

Åby/Tjureda värvar rysk anfallare