Hall i sikte i Helsingfors

Hall i sikte i Helsingfors

I dag spelas Helsingfors IFK:s hemmamatcher på Braheplan i centrala Helsingfors.

I kväll fortsätter Sveriges VM-turnering med match mot Finland, ett land som ännu helt saknar hallar för bandy, men om allt går väl finns den första hallen i Helsingfors i slutet av nästa år.



Föreningarna Helsingfors IFK och Vesta har jobbat för att få till stånd en bandyhall i Helsingfors i många år, och nu ser det ut som att en lösning är i sikte.
- Vi drog upp riktlinjer för hur vi skulle komma i gång redan 2015. Tanken då var att hallen skulle finansieras delvis privat och delvis av stat och kommun, berättar Markus Larsson i Vesta Bandy som projektleder planeringen.

Då en kommunal tjänsteman gick i pension och det dröjde innan en ersättare kom på plats förlorade man mycket tid, men hösten 2017 togs beslut i stadsstyrelsen om en tomtreservation i stadsdelen Malm, just intill omfartsleden Ring I som är Finlands mest trafikerade vägavsnitt.


- Staden önskade att vi skulle samarbeta med ett byggbolag, men tackade sedan nej till den plan som lades fram. Förmodligen ville de inte ta ansvar i form av hyresgarantier eller hyra utrymmen.

Under fjolåret kom en ny samarbetspartner, byggbolaget Wasagroup som tidigare byggt en fotbollsstadion i Vasa, in i bilden.
- Idén är nu att de lägger anläggningen i sin fastighetsfond och att vi klubbar sedan blir hyresgäster där.

Meningen är att i samma anläggning också skapa utrymmen för såväl allmänhet som konståkare, skridskoåkare och andra idrottare då utrymmesbristen är stor både för idrotter som utövas på is och i vanliga gymnastikhallar.
-
Man måste tänka lite bredare än bara bandyhall, säger Markus Larsson som räknar med att också andra bandyklubbar i både Finland och Ryssland ska vara intresserade av att använda hallen för träning både på försäsong och under säsong.



Ärendet ska snart malas i de politiska kvarnarna än en gång. Det som är på tapeten just nu är om Staden kan förlänga tomtreserveringen och  subventionera användningen av hallen, i praktiken ge ett driftsbidrag åt användarna, dvs föreningarna, som gör att priset per isstimme skulle bli lägre för dem som använder hallen.
- Vi vill att vår hall ska jämställas med de andra hallarna i Helsingfors och att vi får subventioner på en kvarts miljon euro per år. För staden är upplägget idealiskt, de får maximal nytta av nya förhållanden för endast en  liten insats, det vill säga subventionen av istimmen. 

Om allt går vägen kan bygget påbörjas redan i år och en hall stå klar i slutet av 2020. 
- Vi har en finansiär och jag har fått starka antydningar om att subventionsgarden är okej.

Budgeten går på cirka tio miljoner euro och kan öka något beroende på omfattningen av övriga idrottsutrymmen och kommersiella ytor.

- Då vi pratar om hallen trycker vi på allmän nivå på att det är en samhällelig fråga att det finns förhållanden för att utöva idrott. I Helsingfors är det en bristvara på många håll och vi hävdar att ungdomarna bör kunna röra på sig.

Särskilt när det gäller idrotter som kräver is är det brist på plats.

- Det råder brist på iskapacitet då en av stadens ishallar tvingats stänga i våras på grund av fuktskador.  För övrigt lyfter vi fram rättvisa gällande idrottsförhållanden då vi pratar om hallen, alltså mindre grenar som har svårt att uppnå bättre förhållanden men som borde vara berättigade till det kan få det i den här hallen. Bland annat konståkningen som får is och spegelsalar i samma hall, och sedan naturligtvis bandyn som inte har en enda hall ännu, i ett land med närmare 300 ishallar, till största del finansierade med skattemedel. Dock försöker vi undvika motsättningar och snarare poängtera vikten och behovet av bättre idrottsförhållanden i en växande stad.

Nasonov om livet efter karriären: "Jag kommer aldrig att glömma den atmosfären"

Nasonov om livet efter karriären: "Jag kommer aldrig att glömma den atmosfären"

Annorlunda serieupplägg när Norge satsar på Universiaden

Annorlunda serieupplägg när Norge satsar på Universiaden